Skrivbordstips

En studerande har skickat en i bild av sitt skrivbord och undrar hur han kan förbättra det för att ge intrycket av en kreativ person med stora planer. Det är en vacker bild som ger ett tidlöst intryck där framför allt den bruna vävtapeten andas 70-tal på ett nästan påtagligt sätt. Gardinen i 80-tals färger, stolen och byrån i 60-tals stuk bryter mot datorns 2000-tal och ger en talande bild av en anakronistisk folkhögskola någonstans på den svenska s.k. vischan.

Skrivbordets uppbyggnad ger en god grund att stå på. Man ser i det omsorgsfulla materialvalet och det är ett genomtänkt och ambitiöst projekt. Speciellt glad blir jag över att se en rejäl rulle gaffa-tejp. Här finns en stabil grund av böcker och papper, diverse pryttlar i en skål, obestämbara textilier(är det strumpor på lampan?), elektroniska mackapärer, flera stränginstrument, husgeråd, CD-skivor och naturligtvis sladdar. Knappast något element saknas.

Vad kan man då göra? Inte särskilt mycket men det finns stora möjligheter att stapla på höjden och på så sätt förtäta strukturerna. Dock vill jag påpeka att även omkringliggande ytor bidrar till helhetsintrycket. Här är det framför allt anslagstavlans relativa tomhet som stör kompositionen. Var är kom-ihåg lapparna, vykorten, seriestripparna och allt det där som skall ockupera tavlans yta och dölja schemat? Nåla gärna fast något även på väggen bredvid.

Som inspiration tittar vi på några skrivbord av internationell klass.

Vi börjar med Al Gore som inte blev Amerikas president utan gjorde en hyfsad karriär inom miljö-branchen. En man med stora ekonomiska resurser som skapat ett storsslaget bergslandskap av datorskärmar och pappershögar. Jag kommer osökt att tänka på Grand Canyon.



Från skolvärlden hämtar vi nästa exempel som en gång i tiden vann det italienska skrivbordsmästerskapet. Lite endimensionellt kan tyckas med övermåttet av papper men härligt i sin vildvuxenhet.


Ett mer kvinnligt skrivbord finner vi ovan där framför allt användningen av golvet som förvaringsplats imponerar. Lägg märke till hur innehavarinnan dekorerat pappershögarna med små figurer. Vad som skapas vid detta skrivbord är dock svårt att säga men någon typ av organiserad verksamhet bedrivs dock.

Till sist en liten varning. Det är lätt att i sin entusiasm överskrida den hårfina men ändå skarpa gräns som kan tangeras men inte passeras. Där det kreativa uttrycket helt överskuggas av monoman självtillräcklighet. Nedan ser vi ett skrivbord som knappast tyder på något kreativt skapande utan snarare ger intryck av en hedersmedlem ungdomsföreningen Spelberoende Autister. Måste till varje pris undvikas. Uteslut därför alltid multinationellt sockervatten till förmån för välbrygd ale, kaffe, te, vin eller annan inspirerande dryck.

Coq au vin på sunkhörnans vis

Många har efterfrågat fler matinlägg och en av redaktörens specialiteter är faktiskt att förenkla matrecept. Den franska rätten Coq au vin innehåller en mängd olika ingridienser och skall tillagas under lång tid. Grunden är alltså vin och hönsfågel men det går ju att ordna ganska enkelt på annat sätt. En grillad kyckling från Hemköp (34 kr) kombineras med en bytta rödvin från systemet. Här har jag av sparsamhetsskäl valt Castillo de Gredos(nr:12797) ett tunt surt sportvin utan andra kvaliteter än det låga priset(49 kr/l). Det är således bara att hugga in på kycklingen och korka upp vinet. Själva blandningen av sker alltså i magen. Pappförpackningar kan vara besvärliga att dricka ur, så diska gärna ett glas och det blir extra trevligt.

Sunkhörnans filmtips

Av en slump råkade Sunkhörnas redaktör se teve-dokumentären "Mitt stökiga liv" av den kanadensiske filmaren Josh Freed(måndag 19/1 repris 21/1 i TV 1). Äntligen! En man som startat ett korståg mot renhetsivern. Den nästa religiösa manin att organisera sitt hem och sin arbetsplats har tagit upp opropotionellt mycket plats i massmedia den senaste tiden. Arroganta städpatruller syns i teve armbåga sig in hos folk med alternativ livsföring och förvandlar deras trivsamma lyor till sterila helveten.

Men Josh Freed visar med en mångfald exempel att ur kaos uppstår kreativitet. Vi är egentligen inte slarviga utan "organisatoriskt speciella". Att prydligt ordna papper och ting tar tid som skulle kunna utnyttjas bättre. Ett rörigt skrivbord tyder på att man får saker gjorda.


Religionshistorikern Arvin Sharma har skrivit 80 böcker och fäller i filmen kommentaren: "It's not messy for the master of the mess". Så sant så sant!


Internetgurun Esther Dyson är en av amerikas mest inflytelserika personer och menar att oordning bara är ett annat sätt se saker. En kreativ möjlighet.


DJ:n och radioprataren John Shaefer skapar sina program från sitt skrivbord där slumpen skapar nya möten och upptäckter. Han bläddrar lite på måfå i skivhögarna och ser vad han hittar.


Den gamle New York komikern Joe Franklin har sparat minnen från ett långt liv inom showbiz och hans kontor är en samlingsplats för artister. "Ett rent skrivbord betyder en sjuk hjärna" vill jag minnas att han säger. Han kallas "King of clutter" och sägs ha ytterligare fyra lägenheter med pryttlar och attiraljer(bl.a Charlie Chaplins hatt). En vacker röra i lite gammaldags stil.


Slutligen får vi se ett levande exempel på hur två helt motsatta personligheter kan dela liv och hus. Skrivborden står mitt emot varandra på det gemensamma kontoret men en skarp skiljelinje är dragen, där pedanteri råder på ena sida och trivsamhet på den andra. Samma gränsdragning finns även i hemmet. Kärleken är konstig!

Filmen innehåller många tänkvärda ord och fantastiska människor. Jag tror det var den gamle komikern som sa: "en ordningsam människa får aldrig uppleva glädjen att återfinna något han trodde var borta för alltid".

Billigt vintermode

Vinterns plötsliga intåg ställer den urbane mannen inför nya prövningar. Nu måste man väga in många olika variabler när det gäller klädseln. Förutom att utrycka bärarens personlighet måste persedlarna skydda mot klimatet utan att inkräkta på rörligheten och samtidigt förhindra överhettning vid ansträngning. Redaktören är en varm anhängare av uttrycket "man tager vad man haver" och rotar därför i de innersta gömmorna i både vind och källare för att hitta den ultimata vinterdressen.

En stilig stickad mössa med syntetfoder värmar även kinderna och förhindrar bihåleinflammation. Den vackra prasseljackan från 90-talet håller de isande vindarna ute, en tröja av obekant material och tillverkning(fådd) och den sedvanliga flanellskjortan värmer inifrån. De röda skidvantarna har varit min mors och härstammar från 70-talet. Förutom att de är mycket värmande är de synnerligen effektiva vid semaforering och därmed väl lämpade som riktningsvisare vid svängar och körfältsbyte under färden. Ett par manchesterbyxor(Myrorna) och ett par pensionerade joggingskor avslutar klädseln.

Lägg märket till att ena byxbenet är nedstoppat i strumpan vilket är det internationella kännetecknet för cyklister. Alla delar är ärvda, från förra seklet eller eventuellt köpta begagnade vilket nedbringar priset till ett minimum. Därmed kan man även njuta av den inre tillfredsällelse som infinner sig när man motverkat växthuseffekten och bidragit till en långsiktigt hållbar utveckling.

Denna klädsel är självfallet svår att kopiera i detalj, men inspirerade läsare kan säkert kombinera ihop sin egen, estetiskt tilltalande variant, på samma tema. In och leta i garderober och vindsförråd.


Redaktören har som tidigare sagts en restriktiv inställning till utgifter och föredrar därför cykeln som färdmedel vilket väder det än vara månde. Snö och minusgrader kan självfallet inte hindra den målmedvetne lönearbetaren från att ta sig till jobbet på sedvanligt sätt. En viktig attiralj är därför sadelskyddet av fårskinn som ger en god värmande effekt. Förhindrar fastfrysning och nedsatta kroppsfunktioner på mer än ett sätt.

Luftens riddare

En trogen läsare har efterlyst en stickbilaga på Sunkhörna och skickar med en vacker bild av vad man kan åstadkomma med ett par stickor och lite grått garn. Det är flyginspirerad dress som är både värmande och estetiskt tilltalande. Manlig i sitt uttryck men även möjlig att bära för den moderna äventyrerskan. Tidningen under armen ger oss bilden av bekymmerslös fritid. Men vad håller karln i händerna? Det som först såg ut som ett bananskal torde snarare vara ett par hängslen, strumpeband eller ett bråckband av förkrigsmodell. Vilken benbeklädnad som tillhör denna dress blir därför något av en gåta. Har han ens något under?

Något mönster medföljer inte men inbitna stickare kan nog med vägledning av bilden lista ut hur man skall gå till väga för att konstruera dräkten. Denna typ av klädesplagg syns dock ytterst ytterst sällan i kvarterets återvinningsrum och eftersom redaktören dessutom underlät att förkovra sig stickningen ädla konst under syslöjden(han virkade dock en slips som emellertid blev alltför tjock och styv för att kunna knytas) ligger möjligheterna att se ut som en luftens riddare utom räckhåll för honom.

Korrekt men ledigt klädd vid nyårssupén

Sunkhörnans redaktör blev något brydd han fick en inbjudan till en finare middag (finare middag i det här sammanhanget betyder att efterrätt troligtvis ingår). Hur skall man då klä sig? Med tanke på bekantskapskretsen finns en viss risk att vara överklädd om man iakttar alla etikettens bud. Frack är självfallet för avancerat och kostym lite väl ledigt. Redaktören undgår problemet genom att välja smoking , ett plagg som behändigt nog redan finns i garderoben. Morfars smoking är skräddarsydd på 20-talet av ett stadigt ylletyg som håller för hårda tag och tuffa väderleksförhållanden. Till detta väljer redaktören en vardaglig skjorta och en diskret men färgglad slips, detta delvis av gammal vana men också beroende på att en ren vit skjorta inte setts till i garderoben sedan ett bröllop -97 eller eventuelllt en begravning -96.

Redaktören tar dessutom med sig ett par bekväma innomhusskor ifall golven skulle vara kalla. Denna åtgärd skyddar även fötterna mot krossade champagneglas och tåtrampande danspartners. Innomhusskorna bärs med i en diskret skopåse och tas på vid ankomsten.


Eftersom kvällen är kall fordras även ett ytterplagg. Här väljer sunkhörnan en antik fårskinnspäls från svenska försvaret som även kan bäras som cape. Praktiskt när det är dags att gå ut för att se på fyrverkerierna och skåla in det nya året. Den militära designen ger förnämlig kombination av ytterrock och överlevnadsdräkt som kan komma väl till pass vid hemfärden eftersom denna vandring brukar ta betydligt längre tid än ditfärden. Förutom att kunna skydda mot väder och vind av arktisk kaliber är den även
resistent mot missriktade fyrverkeriepjäser och annat otyg. Den är väl utprovad och godkänd för världskrig och håller således måttet även vid det mest vildsinta helgfirande.

En hatt ingår självfallet i den stilmedvetne mannens garderob och kan kombineras med vilken klädsel som helst.