Aptitretare inför det nya året

Morfars yllesmoking från 20-talet åker på i år igen och militärpälsen likaså. Extra bra nu när ishavskyla drabbat Göteborg. Något stabilt inombords behövs förstås innan jag går ut för att titta på fyrverkerierna. Lyckligtvis bar det sig så väl att jag hittade ett parti hackkorvar på Willys i Stenungsund. Jag köpte samtliga. Denna delikatess är nästan omöjlig att uppbringa i Göteborg. Först uppemot dalslandsgränsen brukar de dyka upp i livsmedelsaffärerna. Obegripligt att göteborgarna inte förstår att uppskatta denna kulinariska finess. Innehållsförteckningen visar dessutom på informativt och pedagogiskt sätt hur nyttig hackkorven är:

Nöt och grishjärta(25%), svål, vatten, korngryn, nöttalg, grismellangärde, grisnjure, nöt- och kalvlunga, koksalt, lök, socker, och kryddor

Eftersom jag hoppas på att bli bjuden på middag senare i kväll (blir jag inte bjuden dyker jag upp i alla fall) behöver jag inte alla korvarna nu. De får lagras i frysen och tills vidare skänka den inre tillfredställelse som innehavet av prima sovel ger. Men en läcker liten aptitretare får det bli nu direkt i alla fall. Till det behövs bara:
En skiva bröd
En klick smör
Tre skivor hackkorv

I ”Bola” Sjögrens legendariska Boken Om Hackorv föreslås både rödvin, champagne, whisky och belgiskt öl som måltidsdryck till hackkorv med den logiska motiveringen att eftersom priset på korven är så lågt kan man lägga mer på drycken. Så sant, men själv är jag traditionalist och håller jag mig till Explorer som jag råkar ha hemma och som Systembolaget beskriver så här
Doft : Ren doft med inslag av vete och liten ton av apelsinskal.
Smak : Ren smak med inslag av vete och liten ton av apelsinskal.


Ärligt talat är det någon som känt en ”liten ton av apelsinskal”? Själv tycker jag den har en robust, lantlig spritsmak och är ganska nöjd med det. Min bror påstår att man kan gröpa ur en bit fryst hackorv och servera snapen ur den, alternativt sätta en skiva på snapsglaset. Intressant men kanske lite väl avancerat för mig. Jag nöjer mig med mina vanliga Duralex.

Nytt hörn upptäckt

Efter långvarigt bryderi och moget övervägande har jag bestämt mig för att flytta ett par av mina möbler från de platser de stått sedan urminnes tider(2002) till andra ställen i min lägenhet. Vid planeringen av sådant arbete är rekognosering av största vikt och vid min utforskning av lägenheten uppenbarade sig ett hörn - bakom en dörr - jag helt glömt bort eller åtminstone förträngt.

En vacker och stämningsskapande stapling. I förstone till synes slumpmässig men vid grundligt skärskådande uppenbarade sig allt mer symbolik.
I hörnet fanns bland annat:
en basförstärkare (150watt)
två solstolar
en gummimadrass
en kikare(7 x 50)
ett 4 personers tält
en fyra kilos skivstångsvikt
en vietnamesisk långfilm och en svensk 60-tals komedi på VHS
en fiskhåv med två husvagnsbackspeglar inuti
en solhatt av Panama-typ
två kastspön med haspelrullar(Abu)
en sex-strängad banjo av östtyskt fabrikat
en rejält trasig gitarr av okänt fabrikat
en mattpiska av plast
en sopkvast
en t-shirt och en strumpa
två Kalle Anka tidningar från 1975(nr 6 och 8)
ett par kartonger, ett klaviaturställ, lite papper och några rejäla dammråttor

En framtida arkeolog skulle kunna utläsa en hel del om bostadens innvånare med hjälp av dessa föremål.

Frågan är om jag har styrka att förändra detta vackra hörn av lägenheten. Jag ser det som en installation av nästan episkt format. Ett äreminne över en flydd sommar med reminiscenser från tidigare årstider och decennier.

Solens Mat- Medelshavsinspirerat julbord

Denna julafton satsar Sunkhörnan på ett internationellt julbord med medelhavskänsla i all enkelhet. Den största fördelen är att allt omständigt matlagande försvinner och man istället gynnar de lokala näringsidkare som med mycket möda och stort besvär arbetar på julaftonen. En härlig italiensk pizza som klippts i småbitar för att kunna ätas med händerna(diskbesparande) med inbyggd julskinka.

Julsnapsen har olyckligtvis tagit slut och istället blir bordsdrycken en liter spanskt rött vin, det gamla välbekanta Castillo de Credos som enligt etiketten har en "balanserad boquet" som ger en "behagligt mjukt smak med inslag av röda bär". Alla som smakat vinet vet att detta är skär lögn men det ger trots allt en hyfsad yrsel för cirka femtiolappen, vilket inte är så illa. Den röda förpackningen förstärker julkänslan och kompleterar på ett konstfullt sätt tomtemuggen i vilken drycken skall förtäras.

Julkort á la Sunkhörnan

Några julklappar köpes inte i år heller men ett julkort kan jag åtminstone kosta på mig(så länge det inte kostar något). Jag letade upp alla saker med julanknytning jag kunde hitta, viket inbegrep ett vidlyftigt klättrande på vinden där tre glaskulor av plast och 35 centimeter glittergirlang kunde frambringas(visserligen inte ur mitt eget förråd men ändå). En pepparkaks form(mint condition), en mugg med tomtemotiv, ett paket julknäcke och en extravagant julsnaps(fådd) fanns att tillgå.

En kaktus fick under visst besvär omskolas till julgran. Det var en envis rackare som försökte göra motstånd genom att stickas, men med fast hand böjde jag den efter min vilja. Några äpplen från kylen - vad nu dom har med julen att göra - och ett ljus fullbordade tablån. Då var det bara texten som fattades, men den laddade jag på analog väg ned från dagens Göteborgspost.

Som den altruistiske själ jag är, får naturligtvis alla Sunkhörnans läsare återanvända detta julkort att skicka till nära och kära(och ovänner med för den delen).
Rackarns god snaps för övrigt, jag tror jag får hälla upp en mugg till och beundra skapelsen. En riktigt god jul på er alla.

Julstökigt i Sunkhörnan

Så är julen här igen. Dags att ta itu med julstämningen. Julstjärnan sitter fortfarande fast förankrad i gardinstången så som den gjort sen 2004. Dessvärre slutade den lysa i februari, men har ändå fungerat som fönsterdekoration och bidragit till trevnaden i hemmet samt spridit, en visserligen reducerad, men ändå förnimbar gemytlighet, till de förbipasserande.

Nu var det dags att förhöja den stämningskapande effekten. En stol drogs fram och jag klättrade dödsföraktande upp och skruvade ur den gamla lampan. Läste wattantal och mätte sockeln. Därefter företogs en rask promenad till ICA för införskaffandet av en ny glödlampa.

Men nu hade förändringar inträffat på glödlampsfronten. Samma typ av lampa var omöjlig att uppbringa. En så kallad ”lågenergilampa” med annat wattantal och utseende och betydligt högre pris var det enda som stod till buds. Jag blev slutligen tvungen att under protest köpa denna nymodighet och begav mig hemåt. Tankarna malde i huvudet. Skulle den moderna lampan passa min gamla julstjärna? Stolen drogs fram igen och den våghalsiga klättringen upprepades, lampan skruvades under stigande spänning i. Och si, det varde ljus.

Därmed var julförberedelserna klara. Eftersom det redan är tillräckligt stökigt i lägenheten kan jag med gott samvete hoppa över julstöket även i år. På grund av den rådande ekonomiska krisen blir det ett begränsat julfirande, men med hjälp av några goda idéer kan man komma långt. Fortsättning följer.