onsdag 28 oktober 2009

Sunkhörnan fixar tvätten

Nu börjar hösten komma i kapp verkligheten(eller tvärtom). Disken växer okontrollerat och svämmar över alla bräddar.

Soporna hopas så att flugorna gör come back. Det är alltså dags att ta tag i saker och ting. Kontemplationen är över och handlingens tid är kommen.


Värst av allt är ändå tvätten. Sedan sommaren har den lagrats och växt till gigantiska propotioner som fyller ut korgar och kassar. Garderoberna gapar tomma och jag har varit tvungen att återanvända bara lätt smutsad tvätt både en och två gånger. Ni vet, ta upp, lukta, skaka och vända på plagget, men det funkar inte i längden. Något måste göras!

Det går naturligtvis att lämna in tvätten till en inrättning eller till och med köpa nytt, men som den sparsamme individ redaktören är beslutar han sig för att tvätta själv i hyreshusets gemensamma tvättstuga.

Tips. Dela in tvätten i högar. Försök inte med muskelkraft pressa in allt i samma maskin. Du behöver däremot inte bry dig om att sortera efter färg, det är gammal vidskepelse som hängt kvar ända in i vårt moderna århundrade. Blanda bäst du vill.

Ställ in maskinen på 60 grader. Det passar allt. Därefter kan du sätta dig och betrakta fönstret på maskinen och se hur vackra mönster som bildas av den snurrande tvätten.



Vänta med att öppna luckan till tvätten snurrat klart. Sedan gäller det att ta itu med torkandet. Ett mer problematiskt åtagande, speciellt i fuktiga tider. Hänga ute på hösten är inte särskilt effektivt även om den medelhavskänsla som uppnås av fladdrande tvätt kan vara nog så trivsam i sig.

Eftersom torktumlare och sådana djävulens maskiner vanligtvis är trasiga eller sliter ut kläderna i förtid bör torkningen äga rum på gammaldags sätt inomhus. Stolsryggar, element och dörrar är självklara ställen att placera tvätt på. Mer fantasifulla men likväl praktiska ställen är lampor gardinstänger och bokhyllor.

Det skänker lägenheten en bohemisk karaktär samt fuktar luften på ett hälsosamt sätt. Om du inte ids slänga in den torkade tvätten i garderoben igen kan du ta plaggen direkt från möblemanget och använda dem. Då har du en klar överblick hur mycket rent du har kvar.

tisdag 22 september 2009

Frisyrextra


Lite frisyrtips så här i hösttider. Sunkhörnan väljer en lättskött frisyr för det vardagliga förvärvslivet. Finessen är att det inte fordrar några som helst extra attiraljer som kammar och borstar och annat pjoller. Ställ dig framför spegeln (om du har någon, det går även bra utan) dra fingrarna lätt bakåt genom håret och det är färdigt.

Det kan vara en fördel om du inte tvättat händerna efter du brett dina morgonsmörgåsar då smör kan ge ytterligare styrka åt frisyren(undvik dock marmelad).

Resultatet blir ett otvunget arrangemang som passar lika bra vid fest som arbete. Redaktören har under flera decennier med utmärkt resultat praktiserat metoden. I särskilt svåra fall kan man eventuellt ta hjälp av en gaffel, ett verktyg som brukar återfinnas i de flesta hem.

Har man tur kan man även få ut kvarsittande älgflugor som bitit sig fast i hårbotten efter helgens svampplockning. Envisa rackare de där.

Om du är äventyrligt lagd så där lite "wild and crazy" rekommenderas att duscha på kvällen och gå och lägga dig med vått hår. Du kommer garanterat att ha en fantasifull frisyr på morgonen. Ju längre hår du har, desto mer intressant blir resultatet.
Om du har kort hår behöver du inte bry dig överhuvudtaget.

söndag 30 augusti 2009

Extravagant campingmat


Matlagningen under Norrlandsturen följde Sunkhörnans beprövade recept med vissa små förbättringar. Här ovan ser vi den klassiska middagen, pilsnerkorv och nudlar, tillagade vid kanten av väg 205. Hungern var påtaglig och avgaskryddningen utökade bara smakupplevelsen. En ständigt återkommande favorit bland campingrätterna.

Den traditionella Norrlandspölsan fick ett inslag av cross-kitchen när den blandades med bulgur och förtärdes med chilisås. Trendigt på ett lite hemvävt sätt. Rätten sköljdes ned med ett lyxigt brännvin -Östgöta Sädes- som har en robust spritsmak och ger en trivsam yrsel.


På kvällarna bereddes vanligen ett enklare mål. Här är det återigen bullens pilsnerkorv som utgör grunden. Korvarna stoppas två i taget, tillsammans med lite lök in i ett bröd och vips, vi har en sportig "bullenburgare". Senap och chilisås ingår som tillbehör. Den äventyrliga imagen understöds av rödvinet som serverades i kaffekoppar(den uppmärksamme ser hur kafferanden-efter snabbdiskningen-ännu syns i koppen). Rödvinet förstärktes med återstoden av brännvinet. Denna gång hittade vi även snapsglasen.

Vi kan på bilden även se hur nöjeslivet tog sig uttryck i husvagnen. En årgång gamla "Kvällsstunden" innebar att vi aldrig saknade lektyr(denna anakronistiska tidning kommer att få ett helt eget inlägg snarast möjligt). En prisbillig ukulele(150kr) gjorde att sköna toner alltid låg nära till hands och vet ju alla hur alkoholen kan locka fram känsliga tonsättningar till omgivningens förnöjelse.

lördag 22 augusti 2009

Skulptur i norr

Varje kommun med självaktning i norr tycks vilja visa upp ett trämonument för besökarna. Dessa beläten är vanligtvis av iögonfallande storlek och utförande samt uppsatta på centrala platser i huvudorten.
I Strömsund finns exempelvis en kompakt älg - jämtlands landskapsdjur- uppsatt.


I Dorotea lite längre Norrut står något som förmodligen skall föreställa en björn eller eventuellt en ryss.


Storuman stoltserar med en hulkformad Karl Marx i kommunistiskt rött med en hotande knölpåk på axeln. På vakt mot de kapitalistiska sörlänningarna månne.


Arvidsjaur har en hel älgfamilj utanför kommunhuset.

En bit därifrån finns dessutom en mer fantasifull ensemble där en dvärg uppvaktar en björnskock.


Värst av alla när det gäller volym visade sig dock Sveg vara med sin jättelika plankkonstruktion som enligt turistbyrån skall föreställa en björn (vi hade gissat på en pitbullterrier)och som stolt redovisas som den största träbjörnen i världen! Att storlek är viktigare än form är ju en odiskutabel sanning.


En kommun som bryter mot trätraditionen är Haparanda som gjort en fascinerande metallskapelse där en stiliserad pelikan tittar ut ur en ventilations trumma. Vad som symboliseras med detta är jag inte riktigt säker på. Läsarna har kanske några förslag?



Dittills hade jag dock trott att trollet i Årjäng varit den hiskligaste av alla monumentala träbeläten. Detta stilbildande alster har varit en rikslikare som med sin grandiosa smaklöshet inte bara tangerar det geniala utan klart går över gränsen. Jim Dines Pinocchio i Borås är ju bara en blek efterbildning.


Men när vi vände kosan söderut igen och passerade värmlandsgränsen föll ögonen på den monstruösa dragspelaren i Höljes. Hur har detta kunnat ungå mig! Expressiv estetik i kollossalformat. En katedral uppförd till ära av de osköna konsterna. Kanske resans höjdpunkt. Värmland är ju känt för sina kulturella traditioner och håller fortfarande ställningarna.


Bakom dragspelaren finns dessutom en mossig och väl patinerad träskulptur av en kaskelot(?) på en pinne. Om detta är ett bihang till dragspelaren eller ett fristående konstverk är oklart. Spännande alster i alla fall.

tisdag 18 augusti 2009

Norrlandsbilder


Till slut hemkommen efter en månadslång resa i Norrland, ja, inklusive avstickare in i Finland och Norge för att bejaka min internationella läggning. Sunkhörnan kommer en tid framåt att redovisa de kulturella intrycken från expeditionen som företogs meddelst bil och husvagn. Och som synes, även med bärgningsbil. En helt ny upplevelse.

Vi börjar med några vyer som jag tycker fångar de stora ytorna och ödsligheten i norr.
De folktomma vidderna som dyker upp även i bebyggelsens centrum.

Och de mäktiga ställverken i bergens skugga

Klart man blir påverkad. Jag har t.o.m. lärt mig säga "jo" på inandning.

söndag 5 juli 2009

Sunkhörnans Sommarmat


Varma sommardagar slammar köket igen. Matresterna blir återigen levande och börjar röra på sig. Flugorna flockas och slasken stinker. Man måste man försöka minimera tiden vid spisen för att ägna sig åt roligare göromål. Redaktören som är en varm anhängare av enkel(och billig) matlagning och vill tipsa om en nygammal klassiker. Snabbnudlar med korv.
1. Öppna en burk bullens pilsnerkorv.
2. Koka upp lite vatten
3. Lägg ned snabbnudlarna
4. Strö på pulvret
5. Lägg ned korvarna
Se så! En mättande måltid på några få minuter. Bör ätas direkt ur grytan för att minimera disken(se tidigare inlägg).

Om detta tycks alltför komplicerat finns andra lösningar. Inköp en burk Norrlands Pölsa. Kan förvaras i tält och husvagnar utan kylskåp. Öppna burken och pressa ut pölsan. Går att lägga direkt på smörgås eller äta med sked. Går även att värma. Genom innehållsförteckningen kan vi förvissa oss om att det är en näringsriktig rätt.
Ingredienser: Vatten, korngryn, nöttalg, svål, nöthjärta, nötlever, lök, nötkött, griskött, nötnjure, salt, potatisfiber, socker, jästextrakt. kryddor(bl.a. selleri).

Ganska intressant att de särskilt påpekar att selleri ingår bland kryddorna. Man kan undra varför.

Därmed ger sig Sunkhörnans redaktör ut på sin sedvanliga husvagns-semester. Som vanligt kommer den att innefatta tjuvfiske, dragspel och brännvin längs vägarna norrut.

Sunkhörnans Litteratur


Sommaren är tiden då man skall göra slag i saken och läsa alla de där böckerna som samlat damm i bokyllan under ganska lång tid och som man borde ha läst för länge sedan. Sådan som man kan diskutera med andra bildade personer. Tyvärr är sommaren kort och det finns så många andra göromål som upptar min tid. Täta otät husvagn, flanera, skåda fåglar, dricka pilsner, spela gitarr och dragharmonika, laga cykel, fiska abborre och filosofera över livets mening m.m. Hyllan med olästa böcker har på ett oroväckande sätt utökats genom arv och gåvor och blivit en kvarnsten som jag inte riktigt orkar ta mig an.

Men som Sunkhörnans redaktör uppkommer alltid en genväg. Under mitt rotande i diverse second hand butiker och loppmarknader har jag då och då stött på Illustrerade Klassiker. En serietidning som utkom i 228 nummer mellan 1956-1976 och som då och då återfinns bland de begagnade serietidningarna. Här finns massor av kända böcker(som för all del ingen människa läser nu för tiden) i serieversioner. På tjugo minuter kan man således ta sig igenom en bok som skulle ta många timmar att läsa i orginal. Snacka om tidsbesparing. Ett toalettbesök och man kan diskutera Shakespear efteråt. Visserligen är teckningarna tämligen stela, komprimeringen av handlingen tidvis obegriplig och översättningen minst sagt egendomlig men ändå.

Med en bunt Illustrerade Klassiker kan man få tillräcklig kännedom om kända böcker för att kunna diskutera dem och ge intryck av att man en gång läst dem. I värsta fall kan man ju tllägga att det var rätt länge sedan och minnet sviktar på vissa punkter.

Jag räknar kallt med att kunna tränga igenom ett femtiotal äldre romaner på detta sätt i sommar. Problemet är väl bara att hitta någon beläst person som jag kan diskutera dessa böcker med sedan.