Belysningsextra

Så här på hösten är det dags att börja tänka lite på belysningen inomhus. Ljussättningen av hemmet brukar ju inte ha högsta prioritet under sommaren men nu är det dags att göra en omsorgsfull inspektion av de befintliga belysningsanordningarna i hemmet.

Jag hittar sex armaturer som fungerar. Både funktion och utseende är i god ordning och några vidare inköp är således inte behövliga. Alla följer den nybrutala formspråket med enkelhet i linjerna och  funktionen i förgrunden. Här följer en kavalkad av lampor till förnöjelse och inspiration för läsekretsen.

Stilren klassisk armatur i  sovrummet. Stuckaturen förstärker intrycket av förfallen elegans. Sprider skarpt institutionsljus.


Kökslampan är av klassisk operationssalsmodell vilket är kan behövas när det skall skalas och hackas och blodvite inte är ovanligt (adventsstjärnan i bakgrunden kommer inte att tändas förrän i december).


Plåtlampa  i hallen med förfinat sladdararangemang. Troligen Ikea 2001. Ännu inte antik men en
karakteristisk representant för sin tid och prisklass. Skänker källarkänsla även ovan jord
 

Armatur av okänt ursprung, troligen inte komplett. Flexibel och funktionell med dystopisk steampunk karaktär.

Ytterligare en hallampa fast denna gång i vardagsrummet. Ett skolexempel på hur man kan uppnå effekt genom att ändra lokalisationen av ett förmål. Ögongodis för finsmakarna.


Till sist samlingens höjdpunkt. Golvlampa av kultig 70-tals modell, här grupperad som sänglampa. Vackert åldrad plast i sönderfall (lägg märke till hur väl armaturen både tids- och temamässigt harmonierar med Ron Goularts roman Efter sammanbrottet från 1970).

Outdoor fashion Autumn 2012

Till redaktionen har inkommit ett intressant snapshot där man ser hur utomhustrenden förtjänstfullt kan kombineras med smakfullt elegans. På omgivningarna kan vi ana oss till att det inte är frågan om något storstadsfenomen utan snarare en rustikt lantligt stilinriktning, där varje del påverkar helheten. Lägg märke till campingbordet och stolarna i vintagenött 60-tals design. Korgarna med svamp antyder modern hälsoinriktad fritid medan ölburkarna och vinglasen pekar mer mot gammaldags avkoppling.
                          

Trendsetter i skogen

Den praktiska jackan i svenska arméns design m/59 (Ebbes Hörna Stadsmissionen, 25 kronor) är grunden i kostymeringen. Ett robust plagg avsett att fungera även under kärnvapenkrig. Många fickor med plats för handböcker, knivar och pluntor. Vi se antydan till fleece tröja under halsduken vilket pekar på att kallt väder inte hindrar ett modemedvetet överlevnadsproffs

Eftersom älgflugorna gärna förväxlar människor med ett visst partåigt hovdjur och därför med liv och lust ägnar sig åt att bita sig fast i hårbottnen och suga blod, är en hatt ( Ebbes Hörna Stadsmissionen 50 kr)  en nödvändig utrustningsattiralj, likväl som den skänker ett visst majestät över uppenbarelsen. Lägg även märke till hur byxbenen är instoppade i strumporna. Det ger en gracefull profil men har även den funktionen att det förhindrar fästingar att därstädes intränga. Två exempel på hur ändamålsenlighet och stil går hand i hand.

Denne dandy har även accessoar i form av ett durspel (Hohner Erica 80-tal - kännetecknas av en sträv ton och tydligt knappklatter - Auktionsverket 1250 kronor). Handklaver har sedan det uppfanns på 1800-talet varit ett väl beprövat sätt att locka till sig kvinnor (eller tvärtom) samtidigt som det sägs skrämma bort oknytt av allehanda slag.

Här är alltså en man som i sin person kombinerar Indiana Jones, Pettson och Calle Jularbo. Min blygsamhet förbjuder mig att nämna vem modellen är, men som alla ser är det en man med full koll på nutida modetrender. Den något indolenta blicken antyder djup koncentration eller att det eventuellt inte är första vinglaset.

Höstmode med Sunkhörnan

Tjusig karl i elegant kostymering

Hösten är ju modets förlovade tid och eftersom detta även är en modeblogg brukar redaktören rota längst in i garderoben för att hitta något gammalt som - enligt vedertagen teori - då borde vara modernt snart igen. Ett enkelt och billigt sätt att var före sin tid.

Men reklamens lockelse har inte gått redaktören spårlöst förbi. Tidvis anfäktas han av habegär och lystnad efter grannlåt och bjäfs. Jo, köpgalenskapen slår ständigt sina vässade klor i bröstet på de mest försiktiga individer och flärdfullhetens makt är stor.

Att slita sig loss blir ibland en övermäktig uppgift t.o.m för en aktsam redaktör. Man får värja sig så gott man kan och försöka styra konsumtionsdjävulen i något så när acceptabla banor. Helst mot begagnat- och loppmarknadsträsket där elden oftast falnar och brinner ut vid åsynen av allt man verkligen inte vill ha i sitt hem.

Men, ibland hjälper inte de bästa intentioner utan man kommer hem något fattigare med en påse persedlar i händerna.

Kombinera det ovanstående med redaktörens sedan bandomen gamla passion för indianer och vildavästern-äventyr. Jag förläste mig på serietidningar och såg allt som sändes på teve (vilket var lätt eftersom det inte sändes särskilt mycket i den enda kanalen) och min mor förbjöd mig anlägga mohikanfrisyr långt innan punken uppfunnits


Nå, då irrar man runt i Myrornas, Emmaus och Röda Korsets katakomber av begagnade klädesplagg  i jakt på något elegant och plötsligt fanns den där!
Den där jackan som jag så innerligt ville ha för länge sedan. Som inte fanns i det lilla brukssamhällets herrekipering, eller ens i Karlstads pulserande modekvarter. Eftersom redaktören är barnsligt lagd och icke utan viss fåfänga slog han ( efter förvånandsvärt kort övervägande) till och befann sig som ägare av en fransjacka av klassisk modell.

Visserligen fick jag stå ut med syrliga kommentarer från den yngre generationen som menade att jag såg ut som en blandmissbrukande överårig hippie snarare än Buffalo Bill men sådant rinner av en redaktör som vatten av en anka. De är säkert bara avundsjuka. En fransjacka kan självfallet kombineras med vilket annat plagg, av vilken färg eller modell, som helst. Går lika bra vare sig det är frågan om svampplockning eller krogbesök. Smakfullt höstekiperad kan jag således gå ut och invänta kylan och mörkrets ankomst.

Att fransjackor är en säker stilmarkör och en magnet för det täcka könet kan vi för övrigt se i denna fascinerande produktion av danskt ursprung. 70-talet när det är som bäst.