Vårmodet 2009

Hundbaset har tinat upp för länge sedan och alkoholisterna har redan
skiftat färg. Våren är här med fågelkvitter och pollenstorm. Det fina
stoft av tungmetaller som gatubolaget sopar upp från marken sprider sig
för vinden och bidrar till symfonin av dofter. Istervita människor
blottar ogenerat sitt dallrande hull på minsta gräsplätt och utsätter sig glatt för solens ultravioletta strålar.

Inte utan visst vemod måste man lägga bort de trivsamma vinterplagg som under den gångna årstiden patinerats till ett andra skinn. Vi säger farväl till mössa, vantar och halsduk och rustar oss för varmare tider. Vad skall då den rättrådige mannen ha på sig?

Eftersom Sunkörnan ogärna spenderar pengar får vårens mode som vanligt återerövras ur det förgångnas mörker. Som tur är sammanfaller denna inställning väl samman med retrotrenden och miljömedvetandet. Att ”snålheten bedrar visheten” är således ett helt igenom falskt påstående som bör förpassas till historiens skräphög.

Vårens ankomst ger oss dock en utmärkt anledning att vädra garderoben vars inre legat orörd sedan förra seklet. I de flesta garderober sugs gamla persedlar allt längre in som av en okänd kraft och där blir de sedan liggandes tills det är dags att flytta. Då de under häpna utrop stuvas i en plastkasse och förflyttas, vanligtvis till vinden i nästa bostad. Och så vidare....

Grunden i vårens mode är som alltid en t-tröja. Den kan kombineras med alla typer av klädesplag och är allt modern eller omodern på samma gång. Sunkhörnan har gjort en arkeologisk utgrävning i sitt klädförråd och får fram en finfin samling vintage t-tröjor som här redovisas som inspiration åt andra garderobsarkeologer. Gräv där du står!

Vi börjar med en kult-tröja inköpt i en livsmedelsaffär i början av 80-talet i det lilla samhället Sexdrega utanför Borås. Spännande färgkombination med apoteksgrönt på mögelbotten. Får ansiktet att anta en lätt illamående nyans hur solbränd man än är.


Här har vi en rockbands-tröja från mitten av 80-talet med en åtråvärd sliten look. Ger ett diffust intryck av solig sommar på Gotland. Själv kan jag skryta med att jag träffat flera personer ur detta illustra band som så vitt jag vet är de enda som använder sig av rock-dia. Enligt vanligtvis välunderrättade källor lär de fortfarande uppträda.


Visserligen har jag aldrig varit i New York och inte flugit helikopter heller men en lite kosmopolitisk touch är aldrig fel. Sent 70-tal om jag inte ser fel, alltid lika inne. Hm.. visst ser det ut som helikopter är på väg mot de två tornen?


För den politiska korrekthetens skull lägger vi in en tröja från det stora landet i öster också. Ett minne av Gorbatjevs perestrojka i slutet av 80-talet. Vackert typsnitt på en trofé från ett så kallat "kulturutbyte" där jag vagt kommer ihåg hur det skålades med vodka i dricksglas.

Ytterligare tröjor är på väg att friläggas och kommer att redovisas inom kort.

Sunkhörnan tar en titt på växtligheten i hemmet

När solens strålar ökar i styrka så här på vårkanten är det dags att titta över den del av inredningen som tillhör floras rike. De levande organismer som omvandlar koldioxid till syre, gör livet möjligt och är jordens lungor. Tyvärr ser det ut som de lungor jag förvarar i min lägenhet lider av rökhosta, tuberkulos eller lungcancer. De tar verkligen inte sin uppgift som syresättare på allvar.

Vi ser här två exemplar av typiska gröna växter som tröttnat på sin uppgift som gröna växter och i stället hänger sig åt bete sig som bruna växter. Varför? Förmodligen någon form av protest. Den lille taggige gynnaren intill inte alls ser lika obstinat ut. Denna lilla suckulent har för övrigt följt mig under snart trettio år utan omvårdnad och utan att förändra sig det minsta. Lever den eller är den i coma? Vem vet.

Till höger om den står en lite mindre planta som ännu inte bestämts sig för om den skall vara grön eller brun. Jag får en känsla av att något fattas den. Förmodligen får jag konsultera någon kännare för att få reda på vad det skulle kunna vara.


För den som tycker att växter är alldels för komplicerat att sköta kan jag rekommendera något från mineralriket. Exempelvis en sten. De är härdiga och klarar sig med minimal skötsel, en dammtorkning då och då är allt som behövs. Kan användas som fönsterstopp, bokstöd eller som tillhygge vid hangemäng i hemmet. Denna vackra sten har använts i diskusträning och som brevpress och är fortfarande fullt funktionsduglig. En vacker gråsten eller åtminstone vacker grå sten.
Vilken art denna sten tillhör är oklart.

Kanske är det här med gröna växter ändå en överdrift. Det finns ju andra stilideal. En av mina främsta inspirationskällor i inredning är ett turisthotell i en serbisk småstad (om detta hotell skulle man kunna skriva en lång bok). Växterna där stod utplacerade i hemsnickrade lådor på de mest märkliga platser. De hade samtliga någon egendomlig nyans mellan grönt och brunt. Först efter en lång stund begrep jag att det var konstgjorda plastväxter. Vissna plastväxter är definitivt ovanligt på alla bredgrader. Var de köpta i denna kulören eller hade en lång tid av misskötsel fått även dessa härdiga falsarier att skrumpna ihop?

Panoramadisk

Följande bidrag har inkommit från läsekretsen. En trivsam interiörbild från en lånad lägenhet där helheten utstrålar entusiasm som tar sig utlopp i annan verksamhet än diskning. I följebrevet antyds att det är sommartid vilket naturligtvis tillför en doftdimension som inte kan fästas på bild. Panoramabilden ger oss en god uppfattning av struktur och omfång. En mycket stilig disk där framför allt staplingstekniken imponerar. Jag får verkligen känslan av att om jag tar bort en kopp kommer ett porslinsskred att utlösas. Vi kan ana oss till att disken fortsätter en bra bit utanför fotot. Inte heller behöver vi dra ett finger längs spisen för att veta hur den flottiga ytan känns. Ett tydligt men samtidigt konstfullt foto.

Alla tecken tyder på att det är en s.k. säsongsdisk, där man genom att skölja av något väsentligt varje dag, kan spara en disk under en förvånansvärt lång period. En sådan disk blir liksom en trogen följeslagare i bostaden och får på något sätt en egen personlighet. Om det blir en god vän eller en påfrestande rumskamrat går dock sällan att förutsäga. Först när något oförutsett inträffar, infinner sig den inte ringa grad av beslutsamhet, som krävs för att ta itu med besten. I detta fall var det lägehetsinnehavarens besök som utlöste den långdragna process som en sådan diskning innebär (för egen del brukar en visit av min mor kunna utlösa en febril aktivitet).

Ytterligare en vacker bild visar delar av disken i badkaret. Ett genialiskt drag. Samtidigt som man tvagar sig luckras de förtorkade matresterna upp och samvaron med disken fördjupas på ett nästan intimt vis. Detta skulle kunna uppfattas som ett symboliskt performance där det rinnande vattnet sköljer bort det förgångna och förbereder kropp och disk för nya tider. En slags passagerit av närmast trancedental karaktär. Eller också försöker man bara tvätta sig. Vilket som.

Dofthockey?

Sunkhörnan har en tveksam inställning till idrott, framför allt tevesänd sådan. Den tycks fördumma även till synes intelligenta människor. Klok blir man däremot att idrotta själv. I varje fall om man väljer rätt disciplin.

En trevlig inomhussport är bordshockey som kan utövas i små utrymmen som exempelvis en husvagn. En överraskning, som är frapperande i ett mindre utrymme, är den doft som en svettig hockeymålvakt ger ifrån sig. Den fick lister att släppa från väggarna, puckon att surna och rökdetektorn att signalera eldsvåda. Fascinerande. Men om man vill leva sig in i spelet är naturligtvis rätt kostymering ett måste. Varför denna bild överhuvudtaget togs är mig övermäktigt att förklara, men med tanke på de logistiska mödor som ett flertal personer utsattes för, i samband med knäppandet måste den beredas plats i den digitala världsrymden.

Visserligen är hockeyspel av äldre modell med sarger av trä och spelare i pressad plåt att föredra, men sådana är svåra att uppbåda nu för tiden. Likaså är husvagnen av alldeles för modern modell. Men vad gör man?