Vårstädning - ett husligt äventyr

                      Något försenad kommer här en spännande redogörelse över årets vårstädning.

        En strategiskt placerad tvätthög

Redaktören är på intet sätt emot städning som företeelse. Tvärtom, jag ger gärna goda råd och anvisningar åt vänner och bekanta. Själva det praktiska utförande är jag dock mer skeptisk inför. Det krävs en viss tid av begrundan och kraftsamling innan brytpunkten är nådd och jag griper till verket och får något gjort.

 Tyvärr är min psykiska och fysiska förmåga så beskaffad att jag gärna avbryter företaget innan jag är helt färdig. Dammsugare blir ståendes mitt i rummet, sopborstar lutas mot köksbord och vattenhinkar och skurtrasor står som monument över en förbrukad handlingskraft.

Att attackera något ovanligt mål kan dock sätta igång inspirationen. Garderobsinventering gjorde jag ifjol med många intressanta fynd. Bokhyllan sorterade jag härom året och skafferiet är genomgånget. Vinden vågar jag mig inte på än. Så vad återstår?

Den sorterade bokhyllan

Det finns emellertid en sägenomspunnen plats i varje lägenhet, en plats som endast städas vid speciella tillfällen av särskilt djärva personer. Denna plats existens förträngs vanligtvis men fasansfulla historier om vad som där uppenbarat sig sprids gärna av de dristiga som utfört sådan städning. Förmodligen för att avskräcka andra och själva framstå som unika våghalsar

Denna vår bestämmer jag mig följaktligen för att städa bakom spisen.  Något som jag under flera decenniers boende i lägenhet aldrig gjort ( jag har aldrig behövt flyttstäda eftersom alla lägenheter jag flyttat ifrån  av någon outgrundlig anledning skall helrenoveras eller rivas) .  Eftersom ingen detalj inom städningens konst bör vara förborgad är det alltså dags att ta sig an detta göromål.

Oförvägen som jag är skrider jag till verket utan skyddsutrustning och prövar att med kroppskrafter bända bort spisen från golvytan. Vilket till min förvåning går mycket lättare än jag trodde eftersom det sitter små hjul fiffigt placerade under spisen. Om det hade jag faktiskt ingen aning.

Spisen svängs åt sidan, "Sesam öppna dig". Liksom upptäckarna av Pompeji och Herculaneum en gång i tiden finner vi en plats där tiden frusits.  Brödbitar, kapsyler, ärtor, bönor, en säkerhetsnål, vitlöksklyftor, piller, kvitton (från 2003), några kubikcentimeter okänd substans och toppen av en trumpinne (det måste ha gått vilt i köket till någon gång). Alla upptänkliga pastasorter tycks här även ha funnit en sista viloplats och även något som såg ut som friterade insekter, vilket det vid närmare undersökning också var (Attagenus pellio eller pälsängerlarver) .

Vad man kan finna bakom spisen

Nu börjar orken att tryta och jag är nära på att ge upp när det ringer på dörren och en mig närstående kvinna gör entré. Jag vacklar på fötter och fortsätter lite håglöst torka när hon pekar mot kylskåpet och menar att jag, när jag ändå är igång även kan gör rent under det. Jag hade inte fattat att det fanns ett utrymme även där. Men jag ryckte snabbt bort gallret och hittade en annan skattgömma. En tidtabell från västtrafik, mer pasta, smågodis och pälsängerlarver (döda).

Tidskapsel under kylskåpet

Nu flög fan i mig och jag gick lös även på ovansidan av spisen och spettade lös lite avlagringar med gott resultat.  Plattorna var dock allt för korroderade för få i anständigt skick.

 

Även kaffebryggaren fick sig en duvning, det var ju ett tag sedan, och blev om inte vit så åtminstone vitare.


                                                    

Under tiden hade den resoluta kvinnan tagit sig för att tvätta fönstren i vardagsrummet. Min bestämda åsikt har varit att fönster inte behöver tvättas. Jag bor ju i Göteborg.  De ständiga regnen och hårda västvindarna borde i rimlighetens namn göra att ingen smuts kan fastna på rutorna.

Ack, vad jag under många år bedragit mig. Helt plötsligt var himlen inte så jämngrå. Konturerna klarnade och den spirande grönskan kunde skönjas. Hade jag vetat att det var så fint väder ute hade jag nog inte ens kommit på tanken att städa. Någon gång per decennium bör alltså fönster putsas. Alltid lär man sig något nytt.

Även hallen rengjordes och rensades. Tvätthögarna och alla saker som förhindrade passage försvann. Vart tog det vägen?

Naturligtvis lagrades allt i det rum som inte städades. Ett förråd för tvätthögar, instrument, väskor, kartonger med pryttlar,  sportutrustning och skodon. Den delen av lägenheten får bli nästa vårs projekt. Alla 73 kvadratmeter kan inte städas vid ett och samma tillfälle. Någon måtta får det faktiskt vara.