Julbord för det lilla hushållet

Även i sunkhörnan firas det jul, om än med måtta. Måttan beror delvis på den anhopning av räkningar som oförhappandes damp ned genom brevlådan och bildar underlag för dukningen. Men även med limiterad budget kan en stämningsfull och hälsobringande julmåltid anordnas.

Sunkhörnan har därför iordningställt ett begränsat men genomtänkt julbord som passar det moderna småhushållet.

Här finns självklart sill, en njutbar nyttighet som bildar inledningen på måltiden. Därefter köttbullar och korv (protein) hårt bröd (fibrer) med äkta smör(nyttigt fett).Den inlagda gurkan får representera kalorisnåla grönsaksriket och sätter som alla vet sprätt på matsmältningen.


Lägg märke till att köttbullarna finurligt är placerade på brödrosten så att man kan ha kontinuerlig uppvärmning av dem genom att då och då trycka ned reglaget.

Som måltidsdryck väljer jag ett neutralt sädesbrännvin med markant spritsmak, närmare bestämt Explorer. Den gjord på svenskt vete och således närproducerad och miljövänlig (förutom god yrsel skänker den snille och smak samt befrämjar sång och dans). Vis av erfarenhet sköljer jag ned brännvinet med folköl från Hemköp.


Titta! I sista stund kommer en anförvant med julskinkan! Festen kan börja.

Med detta önskar Sunkhörnan sin läsekrets en fröjdefull jul samt ett gott nytt år!

Klädd för vintersport

Sunkhörnans inställning till sport på teve är kluven. Mångmiljonärer som härmar döende svanen på gräsmatta alltmedan beundrarna, utstötande gutturala läten, pucklar på varandra utanför arenan går fetbort. Men gamla hederliga snorsporter vinner ännu vårt gillande. Åtminstone om man slipper nymodigheter som masstart, fristil, sprint, doping och annat otyg. En klassisk femmil i Holmenkollen är fortfarande tevesportens höjdpunkt. Vasaloppet, SM-finalen i bandy, curling och bobsleigh är också acceptabla idrottsevenemang. Fast det gäller som alltid att vara rätt klädd. Den moderne mannen står här inför svåra val. Vad är viktigast? Stil eller bekvämlighet. Sunkhörnan väljer en kombination där både utseende och praktisk funktionalitet är bestämmande faktorer. Redaktörens långa erfarenhet har gjort honom allt mer övertygad om att långkalsonger är den lämpligaste inneklädseln på vintern. Tillsammans med t-shirt, flanellskjorta och tofflor har vi då en synnerligen lämplig och vardagsfin klädsel en gnistrande(läs gråmulen) helgmorgon i tevesoffan. Pricken över i:et är skinnvästen som skyddar ryggen från draget de otäta fönstren ger ifrån sig. Lämpliga accessoirer är kaffekopp samt penna och block för att anteckna mellantider

Lägg märke till att flera persedlar från sommarvisningen fortfarande hänger med. Med adekvat basgarderob kan man variera ett fåtal funktionella plagg i all oändlighet.

Julstämning i sunkhörnan

Med liten ansträngning kan den mest oengagerade person sprida lite julstämning i sitt hem och glädja de förbipasserande. En julstjärna i pressad plåt från Konsum lyser upp tillvaron i mitt hem. Just nu är själva ljuset måttligt eftersom glödlampa saknas, anförskaffning av en sådan är dock planerad. Upphängningen fungerar med hjälp av tejp och snöre och stjärnan har suttit fast förankrad i gardinstången sedan 2004. Tidvis har den också lyst, så sent som i oktober om jag inte minns fel. Den ständigt närvarande julstjärnan påminner oss om tidens gång och förbereder oss inför vintern. Det är heller ingen idé att ta ned den eftersom åren går så fort nu för tiden. Det har förmodligen med växthusgaserna att göra.

Högarnas morfologi

Så som alla vet uppkommer högar på de mest oväntade ställen. Varför de uppstår är vetenskapen ännu inte säker på. Vissa menar att att människan har en djupt rotad längtan att bygga högar, (pyramider, Uppsala högar, soptippar,). Eftersom vi innerst inne anser att fria ytor är en styggelse förflyttar vi omedvetet föremål så att en hög bildas. Andra mer extrema menar att det är materiens inneboende energi som får olika saker att attraheras av varandra och bilda en hög.

I vilket fall som helst har de flesta av oss upplevt hur en hög helt plötsligt dykt upp på en tidigare fri yta. Själv upplever jag fenomentet tämligen ofta. En yta ovanpå min grammofon som var helt ren så sent som i somras finner jag belamrad av pryttlar så att en hög bildats. Högarna kan ju vara av olika karaktär, de mest stabila högarna bildas av helt olika saker så att en seg helhet tar form. På denna mindre hög i förstadiet kan vi dock urskilja några av de grundläggande komponenterna. Papper av olika slag brukar bilda botten, sedan kommer textilier(företrädesvis strumpor av någon anledning) skivor och böcker, tekniska prylar(ur funktion eller utan batterier) idrottsredskap, tuchpennor(torra), föremål av oklart ursprung och användningsområde och naturligtvis sladdar som binder ihop, förtätar och skapar elastisitet. Naturligtvis har varje lägenhet sina egna sorts högar beroende på innehavarens intresse och yrke men vissa nästan kusliga likheter finns alltid.

Det är nästan omöjligt att streta emot högarnas kraft och istället får man se dem, som tillvarons egna installationer. Naturligtvis på en högre nivå än konstnärernas fåfänga försök att efterlikna dem. På samma sätt som gångna tiders målare avbildade naturen med oljefärger på en duk försöker nutida konstnärer genom att foga olika sorters material till varandra att imitera en hög som skapats på naturligt vis. Ett i sanningen fåfängt företag. Bättre då att njuta av de håvor naturen ger oss.

Nedan här ser vi förstadiet till en hög som uppstått på några få dagar. Återigen papper, idrottsredskap, sladdar, två tangentbord(!) m.m. Se så tydligt materialen tar fäste i varandra och liksom spjärnar emot gravitation och entropi. Är det till och med så att högarna strider mot termodynamikens andra lag?

Det känns nästan som en hädelse att röja bordet. Mot naturens villkor på något sätt. Det bästa är troligen att varsamt förflytta och förtäta någon redan befintlig hög med detta material, kanske i en garderob eller ett vindsförråd där högarna kan tillväxa i all välmåga utan inblandning från människor.