Eftersom redaktören -av sparsamhetsskäl - inte äger någon bil blir det årligen vissa problem vid husvagnssemestern. Det är inte alltid så lätt att hitta personer som villiga att låna ut en dragkroksförsedd bil i juli. T.o.m. släktingar ställer sig oförklarligt tveksamma inför en sådan enkel lösning. Då undertecknad är för hederlig för att stjäla och för snål för att köpa ett fordon återstår bara att hyra.
Men vilket märke skall man välja? En bekant föreslog metoden att titta på reklam för olika bilmärken för att på så sätt fånga upp fabrikatets själ. Det lät förnuftigt och jag skred genast till verket. Då jag är av åsikten att reklam är bättre och mer tillförlitlig ju äldre den är plöjde jag igenom ett antal gamla filmer och förbluffades av den genomgående goda kvalitén och vettiga argumentationen.
En klassisk bilmodell som tyvärr sällan ses nu för tiden. Både utseende och funktion på de nyare saabarna står sig slätt mot denna tjusiga modell.
En annan klassiker är Wolkswagen som med denna förtjusande film verkligen nådde fram till de svenska bilisternas innersta.
Ett mycket svårt val. Det som fällde avgörandet var Olle Bergmans WW-Cha-cha. Ett bilmärke med en sådan helgjuten smak när det gäller både text och musik måste helt enkelt vara det rimligaste valet.
Tyvärr är de bilmodeller som är tillgängliga i biluthyrningsbranchen moderna lådor helt utan de eleganta former som visades i dessa filmer. Det charmlösa utseendet hos bilen fick uppvägas av den tidlösa fulländningen hos SMV-husvagnen.
Sålunda i ordning för äventyr och upplevelser såg jag framtiden an med tillförsikt. I sällskap med en mig närstående kvinna begynte semestern. Mot norr ställdes färden....
